onsdag 31 mars 2010
Gårdagen
Tillbringade vi bl a på Relax Bay och därifrån tog vi en promenad till Nude Beach och visst hade vi avklädda karlar där idag också så det känns som om vi gett stranden dess rätta namn.
Mormor och morfar badade i havet, faktiskt första gången på den här resan eftersom de haft så mycket att göra med inredning av huset och tyckte att det var underbart.
På eftermiddagen badade vi i poolen på deras hotell Golden Bay Cottage som vi verkligen kan rekommendera. Mycket lugnare än vid våra pooler.
Middag åt vi på Catfish.
När vi var inne i Saladan passade vi också på att köpa mer svart band till att göra armband så snart sätter vi väl igång med armbandstillverkning ordentligt...
tisdag 30 mars 2010
Ny dag
Och så var det ännu en ny dag.
Imorse mötte Karim och jag upp mormor och morfar på stranden klockan sex och så var vi helt plötsligt dubbel styrka under morgonpromenaden.
Karim kör just nu Anthony till Slow Down Lanta där hans klass ska ha HLR-utbildning under idrottslektionen idag.
Vi andra ska visa mormor och morfar runt på ön.
Äntligen här
Ja, vår väntan är nu över.
Vid fyra tiden på eftermiddagen fick vi samtalet vi väntade på då mormor och morfar nu var framme på Koh Lanta efter ett par dagar i Australien.
Nu ska vi umgås med dem fram till torsdag då de reser vidare till Kuala Lumpur.
Efter presentutdelning till barnen och uppdatering av läget så åt vi middag på stranden på Picasso och avslutade med fika hos oss.
måndag 29 mars 2010
Och väntan
Längtan
Jag har ända sedan jag hörde den här låten första gången haft en längtan efter att bo i New York, ett par månader iallafall och inget är ju omöjligt här i livet.
Kanske sommar 2011?
Jag får gåshud varje gång Alica börjar sjunga, hon är otrolig.
Och videon är ju bara så snygg!
Kanske sommar 2011?
Jag får gåshud varje gång Alica börjar sjunga, hon är otrolig.
Och videon är ju bara så snygg!
Min hörna
Jag har en egen hörna här i lägenheten och det är egentligen matplatsen.
Vi har dock flyttat in köksbordet till vardagsrummet och nu är det mitt ställe.
Varför är då detta min hörna kanske ni undrar?
Men ser ni inte, det är ju där böckerna och tidningarna finns!
Här satt jag igårkväll och bläddrade i "Sköna Hem" och "Elle Interiör" och tände rökelser medan jag letade efter idéer till lägenheten vi ska flytta in i när vi kommer hem.
De senaste dagarna har jag dock fått dela denna del av lägenheten med våra nya familjemedlemmar, de har nämligen sitt stall där. Än så länge har de hållit sig lugna så det går faktiskt bra.
Mer regn
Nu hade vi en regnskur till på eftermiddagen.
Det är verkligen välkommet då många träd längs villagatorna faktiskt inte har annat än bruna, torra blad kvar.
Anthony passade på att hoppa ut från balkongen så fort första dropparna kom.
Sen gick de ut en efter en.
Vem säger att man måste vara inne när det regnar?
Det är verkligen välkommet då många träd längs villagatorna faktiskt inte har annat än bruna, torra blad kvar.
Anthony passade på att hoppa ut från balkongen så fort första dropparna kom.
Sen gick de ut en efter en.
Vem säger att man måste vara inne när det regnar?
Strömavbrott
Strömavbrott är det ju titt som tätt här, oftast bara en kort stund men ibland lite längre.
Vårt hus har ett diselaggregat som går igång men det tillhör ovanligheten.
Restaurangerna tänder stearinljus och det är ganska mysigt.
Häromkvällen var vi inne i Saladan då det var strömavbrott.
Tur att pannkakstjejerna hade ljus för resten av gatan låg i mörker.
Vårt hus har ett diselaggregat som går igång men det tillhör ovanligheten.
Restaurangerna tänder stearinljus och det är ganska mysigt.
Häromkvällen var vi inne i Saladan då det var strömavbrott.
Tur att pannkakstjejerna hade ljus för resten av gatan låg i mörker.
söndag 28 mars 2010
Två nya familjemedlemmar
Får vi presentera vår nya familjemedlemmar: Renis och Orangis.
Till och med jag har hoppat fram i lägenheten på dem.
Medan barnen satt i köket och tittade på film igår kom jag ridande runt hörnet och det tyckte barnen var jätteroligt.
Man måste ju bjuda på sig själv!
Jag tror att de trivs ganska bra hos oss, får se om de vill följa med oss hem till Sverige eller om de hellre stannar kvar här.
Thaimarknad
På lördagar är det marknad i Saladan.
Inget speciellt, men just nu har det smällt upp ett större område där det fanns en lekplats.
Barnen lekte tills de var alldeles svettiga innan vi styrde kosan ner mot Laanta Seafood där vi åt middag igårkväll.
Innan vi åkte hem stannade vi till på ett ställe och köpte två hoppdjur till barnen.
Mer om djuren kommer....
Inget speciellt, men just nu har det smällt upp ett större område där det fanns en lekplats.
Barnen lekte tills de var alldeles svettiga innan vi styrde kosan ner mot Laanta Seafood där vi åt middag igårkväll.
Innan vi åkte hem stannade vi till på ett ställe och köpte två hoppdjur till barnen.
Mer om djuren kommer....
Lägenhetsvisning
Var runt lite på ön i går förmiddag och hittade ett nybyggt lägenhetshus en bit härifrån.
Stora skyltar var uppsatta med "Home for rent".
Jag som älskar allt sånt bad Karim styra in tuken på området och hoppade ut.
Tog och ringde ett av numren på en skylt och efter att ha pratat med 3 eller 4 olika thailändare fick jag veta att lägenheten hyrdes ut för 15000 thb/månad eller var till salu för 2.900.000 thb.
Efter 10 minuter fick jag ett telefonsamtal från en man som befann sig med ägarna i Krabi men själv bor på Koh Lanta och om vi ville kunde han visa lägenheten inifrån då han var på väg hem och hade nycklar.
Javisst, sa jag och bestämde att vi skulle ses där klockan fem.
Det visade sig sen att denna mycket trevliga man vid namn Toi är ägare till Chaba Bungalows och restaurangen Picasso på vår strand. Han är konstnär och har skapat alla djur man kan se där och förhoppningen var att till nästa säsong ha skapat en hel djurpark. Gå förbi och titta om ni kommer till ön.
Iallafall, jag kan mycket väl tänka mig att bo i detta trevåningshus med 4 badrum, 3 sovrum, 4 balkonger och enorma ytor på plan 1 och 2. Får se om man får familjen med sig på det. Och ja, det är havet man skymtar mellan palmerna.......
Stora skyltar var uppsatta med "Home for rent".
Jag som älskar allt sånt bad Karim styra in tuken på området och hoppade ut.
Tog och ringde ett av numren på en skylt och efter att ha pratat med 3 eller 4 olika thailändare fick jag veta att lägenheten hyrdes ut för 15000 thb/månad eller var till salu för 2.900.000 thb.
Efter 10 minuter fick jag ett telefonsamtal från en man som befann sig med ägarna i Krabi men själv bor på Koh Lanta och om vi ville kunde han visa lägenheten inifrån då han var på väg hem och hade nycklar.
Javisst, sa jag och bestämde att vi skulle ses där klockan fem.
Det visade sig sen att denna mycket trevliga man vid namn Toi är ägare till Chaba Bungalows och restaurangen Picasso på vår strand. Han är konstnär och har skapat alla djur man kan se där och förhoppningen var att till nästa säsong ha skapat en hel djurpark. Gå förbi och titta om ni kommer till ön.
Iallafall, jag kan mycket väl tänka mig att bo i detta trevåningshus med 4 badrum, 3 sovrum, 4 balkonger och enorma ytor på plan 1 och 2. Får se om man får familjen med sig på det. Och ja, det är havet man skymtar mellan palmerna.......
lördag 27 mars 2010
Bad i vågorna
fredag 26 mars 2010
Värmen
Jag pratade med rektorn och hennes man på Anthonys skola imorse och fick då veta att det har legat på närmare 38 grader de senaste dagarna. Deras barn hade mätt temperaturen i vattnet i går eftermiddag och fått det till 40 grader. Ioch för sig är det väldigt långgrunt med det är inte konstigt att det känns som om man badar i buljong. För att svalka sig får man ta och duscha istället.
Ganska varmt med andra ord...
Man bränner fötterna då man springer ner till vattnet när man är på stranden.
Men hellre det än frysa i Sverige!
Hur är det med vädret, snöar det än eller är våren äntligen på väg?
28,5 grader
torsdag 25 mars 2010
Gong grit
Idag åt vi middag på Gong grit som ligger på den södra delen av Klong Dao.
Tittade på solnedgången och vi vuxna njöt av en kall Chang.
Barnen hoppade ner på stranden med några slags hoppdjur.
Maten var jättegod och det var trevligt att även Anthony var med oss ikväll, annars har han mest varit med sina kompisar.
Tittade på solnedgången och vi vuxna njöt av en kall Chang.
Barnen hoppade ner på stranden med några slags hoppdjur.
Maten var jättegod och det var trevligt att även Anthony var med oss ikväll, annars har han mest varit med sina kompisar.
Egen strand
Idag hittade vi en egen strand en bit nedanför Relax Bay och innan Klong Khong.
Ja, den var egen en stund iallafall - tills det dök upp en karl som var nudist.
Efter ett tag åkte han för att minuter efter avlösas av ännu en karl, även han nudist.
Tur att stranden var lång så att de och vi fick vara ifred.
Vi hittade inget namn på stranden men vi kallar den för Nude Beach.
I den södra änden där vi höll till hittade vi en hydda till barnen och det var helt perfekt för dem att ligga och måla i. Dom har nämligen alltid med sig sina målarböcker och pennfodral så jag har en hel del att bära på varje gång vi ska till stranden.
Thailändsk tandfé
Vardag
Tänkte berätta om vår vardag just nu.
Promenad varje morgon, nere på stranden senast kl 0600.
Dopp i poolen innan vi vandrar hemåt.
Barnen sover oftast fortfarande när vi smyger oss in och börjar med frukost.
Hela familjen äter tillsammans och kvart i nio sticker Anthony till skolan.
Strax efter hoppar resten av familjen in i tuktuken och utforskar ön.
I måndags åkte vi först till Nui Beach, en liten strand man måste gå ner till igenom djungeln.
Sen åkte vi vidare söderut till Kantiang Beach, men jag glömde helt bort att ta kort.
Idag åkte vi till Klong Khong Beach och Where else resort.
Stenig strand, säkert jättemysig för backpackers och par, men inte för oss barnfamiljer som gärna ligger i vattnet.
Hoppade upp i tuktuken och åkte till Relax Bay.
Jag konstaterade återigen att det är paradiset på jorden just nu!
Anthony går i skolan till 14 på måndagar, onsdagar och fredagar. Tisdag och torsdag går han till 16 och vi är oftast hemma när han kommer och äter mellis tillsammans.
Sen tillbringar vi ett par timmar till på stranden och det är ljuvligt när det inte är lika varmt i solen och det fläktar så skönt!
Middag äter vi antingen på restaurang eller så tar vi med maten som takeaway och äter hemma.
Och hur har ni det där hemma då?
Promenad varje morgon, nere på stranden senast kl 0600.
Dopp i poolen innan vi vandrar hemåt.
Barnen sover oftast fortfarande när vi smyger oss in och börjar med frukost.
Hela familjen äter tillsammans och kvart i nio sticker Anthony till skolan.
Strax efter hoppar resten av familjen in i tuktuken och utforskar ön.
I måndags åkte vi först till Nui Beach, en liten strand man måste gå ner till igenom djungeln.
Sen åkte vi vidare söderut till Kantiang Beach, men jag glömde helt bort att ta kort.
Idag åkte vi till Klong Khong Beach och Where else resort.
Stenig strand, säkert jättemysig för backpackers och par, men inte för oss barnfamiljer som gärna ligger i vattnet.
Hoppade upp i tuktuken och åkte till Relax Bay.
Jag konstaterade återigen att det är paradiset på jorden just nu!
Anthony går i skolan till 14 på måndagar, onsdagar och fredagar. Tisdag och torsdag går han till 16 och vi är oftast hemma när han kommer och äter mellis tillsammans.
Sen tillbringar vi ett par timmar till på stranden och det är ljuvligt när det inte är lika varmt i solen och det fläktar så skönt!
Middag äter vi antingen på restaurang eller så tar vi med maten som takeaway och äter hemma.
Och hur har ni det där hemma då?
tisdag 23 mars 2010
Vår låt
Vi har varit ihop i hela 15 år om ett par veckor!
Det här är vår låt - ända sen den första kväll vi träffades
Det här är vår låt - ända sen den första kväll vi träffades
söndag 21 mars 2010
Smyckestillverkning
I flera dagar när vi varit inne i Saladan har vi gått förbi en butik där barn får göra egna armband men varje gång har det varit fullt med barn. Har man som jag tre egna som vill man ju gärna passa på när det är tomt.
Idag hände det!
Anthony gjorde detta armband!
Och Felicity gjorde detta!
Visst är de duktiga!
Innan vi lämnade butiken köpte vi med oss olika sorters tråd och pärlor och har ni tur kanske vi visar upp vad vi gör senare.
Har ni sen extra mycket tur kanske ni får ett armband i present...
Idag hände det!
Anthony gjorde detta armband!
Och Felicity gjorde detta!
Visst är de duktiga!
Innan vi lämnade butiken köpte vi med oss olika sorters tråd och pärlor och har ni tur kanske vi visar upp vad vi gör senare.
Har ni sen extra mycket tur kanske ni får ett armband i present...
Spotify nostalgi till max
Gå in på Spotify och lyssna om ni inte var med under Ratatas glansdagar, jag är ju lite äldre än de flesta av er som läser....
Att jag fortfarande håller med om det han sjunger om råder väl inga tvivel om.
Se På Mig Nu / Ratata
när jag var yngre, jag trodde jag var osårbar
jag byggde mina slott och gick mina egna vägar
alltid säker på min sak
jag trodde varje väg var rak
men se på mig nu det har gått några år
och det har hänt så mycket konstigt
som jag inte förstår
jag går här som ett utropstecken
på människors passivitet
och hur lite vi bryr oss
hur lite vi vet
lyckan är som en dröm vi jagar,
fixerade av det som behagar
det finns alltid nån ny profet
som ska lära oss sin hemlighet
men jag, jag behöver ingen
jag vill ingen ha
ingen man kan tala om för mig
vem jag är och hur jag ska vara
se på mig nu det har gått några år
det har hänt så mycket konstigt
som jag inte förstår
jag sitter uppe sent fast jag inte borde
vad är det som håller mig vaken
är det det jag gjort eller det jag aldrig gjorde
en strimma ljus genom fönstret, den får mig att vakna
i detta hus har jag lärt mig att sakna
så jag åker in till stan, där kan jag gå omkring
se på alla människor och göra ingenting
och se på mig, kan du se att det gått några år
all denna galenskap som vi lär oss leva med
jag känner att den sliter på mig och bryter ner
Att jag fortfarande håller med om det han sjunger om råder väl inga tvivel om.
Se På Mig Nu / Ratata
när jag var yngre, jag trodde jag var osårbar
jag byggde mina slott och gick mina egna vägar
alltid säker på min sak
jag trodde varje väg var rak
men se på mig nu det har gått några år
och det har hänt så mycket konstigt
som jag inte förstår
jag går här som ett utropstecken
på människors passivitet
och hur lite vi bryr oss
hur lite vi vet
lyckan är som en dröm vi jagar,
fixerade av det som behagar
det finns alltid nån ny profet
som ska lära oss sin hemlighet
men jag, jag behöver ingen
jag vill ingen ha
ingen man kan tala om för mig
vem jag är och hur jag ska vara
se på mig nu det har gått några år
det har hänt så mycket konstigt
som jag inte förstår
jag sitter uppe sent fast jag inte borde
vad är det som håller mig vaken
är det det jag gjort eller det jag aldrig gjorde
en strimma ljus genom fönstret, den får mig att vakna
i detta hus har jag lärt mig att sakna
så jag åker in till stan, där kan jag gå omkring
se på alla människor och göra ingenting
och se på mig, kan du se att det gått några år
all denna galenskap som vi lär oss leva med
jag känner att den sliter på mig och bryter ner
Klong Nin Beach
Dit åkte vi idag.
En lång, mysig strand med lite folk på.
Killarna spelade fotboll och vi solade och badade.
Sen satt vi i skuggan där barnen målade i sina målarböcker och jag läste bok.
Karim joggade till den ena änden och tillbaka.
-Ta en promenad dit, sa han till mig.
Jag gick samma sträcka och så sa jag bara hej när jag gick förbi dem och fortsatte till andra änden och tillbaka igen, ett par kilometer till alltså idag.
Köpte med en Som Tam till mig vid den här hyddan innan vi vände tuktuken och återvände till vår strand.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)